Det finns en sak som skrämmer mig mer än Göran Johansson, tidigare ledamot i socialdemokraternas partistyrelse och verkställande utskott och det är utrymmet mellan tågvagnarna man måste gå igenom för att komma till kiosken på tåg. Alltså är detta det bästa vi klarar av? Det är år 2008, vi har kärnlösa vattenmeloner (I don't give a shit vad du säger, detta är fett imponerande), brödrostar som kan bränna in en silhuett av jesus på bröd, GORE-TEX och vi har till och med åkt till månen och vänt men vi klarar inte av att göra tåg där man slipper byta kalsonger (om man nu har kalsonger, jag har inga) om man vill gå mellan vagnarna.
Det är inte minst ljudet i det där lilla utrymmet som skrämmer skiten ur mig, det låter som om man är milisekunder ifrån att dö, det räcker alltså inte med att man ska behöva se rälsen tåget åker på åka förbi i mach 4, eller hur fort nu ett tåg åker, om man tittar ner. Och litet är utrymmet också, och några lampor finns inte att hitta, golvet buktar upp vilket gör att man tror att man tryckte på en knapp som kopplar loss vagnarna. Jag gjorde en undersökning och kom fram till att ljudet man hör i det där lilla utrymmet är precis samma ljud man hör innan man blir påkörd av ett tåg, om inte det får SJ att agera så vet jag inte vad. Jag ska demonstrera för det 1 maj. Join me.
/K
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar