Läser du den här bloggen?

lördag 24 januari 2009

Fashonista

Stefan är en bedragen man, Stefan är en ledsen man.

Jag ogillar när folk blir lurade. Om man blåser ett större företag så finns det alltid försäkringar och oftast en budget för att klara sånt, privatpersoner har oftast inte det.
Jag bryr mig dock inte när folk blir lurade på överdrivet enkla sätt när dom själva försöker blåsa systemet. Stefan här köpte fejk Armani-jackor i plast för att han trodde att han gjorde ett bra köp. Ett tips är att inte köpa saker du inte vet något om. Om du inte handlar Armani kläder vanligtvis så behöver du inte heller köpa det från bakluckan på en bil. Jag brukar inte köpa bindor, Jag har faktiskt aldrig köpt bindor. Om någon kommer fram till mig och säger "Du, jag har ett storpack bindor som du kan få köpa billigt" så tänker inte jag "Bra köp, det måste jag ha" och sen gråter ut i tidningen för att han sålde toa-papper med dubbelhäftande tejp på. Det är helt enkelt inte min bransch.

Så ifall ditt val av mode oftast innebär magväskor och bältesclip till din mobiltelefon så att du kan hänga den på bältet så är kanske Armani ett märke som du inte ens behöver titta på, oavsett om du kan göra ett kap.


Stefan, sverige största fashionista.

Den som har läst artikeln om Stefan kan också se att hans fru direkt upptäckte att jackan var fejk (t.ex så var det en plastpåse med armani-etikett på istället för en jacka i läder). Stefans fru borde istället vara den som sköter hushållets klädinköp. Ifall Stefan hade titta på sin fru och då sagt "Oj faan, det var en jävla miss utav mig, jag borde kanske inte bry mig om att leta fynd i backluckan av bilar och ägna mig åt mina modelltåg istället" så skulle jag inte ha några problem.
Mitt ödmjuka intryck av Stefan är att han inte är en man med stort intresse för mode, att han visste att Armani var ett märke och inte en typ av pizza är imponerande bara det och det skulle jag kunna respektera honom för.

Största problemet för Stefan är att detta inte är en ny scam. Brottet är så gammalt och omskrivet att man till och med skämtar om att köpa saker från bakluckan av en bil. Under Faraonernas tid så åkte bedragare runt med häst och vagn och sålde "äkta" sarkofager billigt eftersom dom var tvugna att bli av med dom innan dom åkte hem till Kairo. Det finns väggristningar av ledsna egyptier som håller upp en tygkasse istället för en sarkofag i terrakotta och gråter ut om att de blivit lurade.

Folk har försökt "lura" mig också. Jag minns när jag var inne i stan och en ung kille kom fram till mig och sa "Boss, boss, you want gold?" och höll upp en "guld"-ring med nikemärke på. Jag svarade med att jag inte var hans boss och att jag inte var intresserad.
Att gå ut i Metro och se ledsen ut eftersom man själv var dum nog att gå på en grej som är gammal som gatan och blir omskriven i tidningar varje år är inte acceptabelt enligt mig.


Face of sadness.




/A

Inga kommentarer: