Läser du den här bloggen?

onsdag 28 januari 2009

Angry-post: En lektion i Facebook-status


Hur tänker folk när dom skriver i sin status på facebook egentligen? Jag förstår konceptet, man ska kunna skriva i vad man gör OM man gör något annorlunda, intressant eller uppseendeväckande, jag trodde att andra också förstod men tydligen inte. Ok lyssna nu (Lyssna?(YOU HEARD THE MAN!(heard?))) att skriva "är ute" är verkligen ingenting någon annan bryr sig om, tro mig. Jag kan också vara ute men det är inte direkt så att jag ringer ALLAH jag känner och säger att jag går utanför dörren nu. Skriver du däremot VAD du ska göra ute som att t.ex. "går utanför dörren baklänges jonglerandes på dvärgar samtidigt som jag är lite ful" då börjar vi genast närma oss ett lite mer intressant och faktiskt handlande.

Finns andra totalt meningslösa exempel som "tränar". Nästa gång du ser att någon försöker boosta sitt eget självförtroende genom att skriva "tränar" när dom i själva verket går till gymmet och går på ett löpband i 8 minuter borde du kräva en utförlig rapport på VAD dom gjorde och hur länge. Det lär få en svettdroppe eller 4 ur dem. In fact, du hjälper dom förmodligen. Oh nämnde jag att folk som skriver "tränar" är tjocka? Well they are! Någon som tränar regelbundet har inget behov av att framföra det till en massa kända och okända människor på internet. Jag såg en jävel skriva "pratar i telefon" en gång! PRATAR I TELEFON! Vad ska jag göra? Jag gratulerar och hoppas att du får många fler telefonsamtal i framtiden.

Använd din facebookstatus resonligt i framtiden och ställ dig frågan om folk verkligen bryr sig innan du skriver något där, i många många fall av hundra så gör dom säkert inte det. This has been angry-post of the month. Thank you.


/K

tisdag 27 januari 2009

Blommor och bin


Hur många har hört om blommor och bin, upp med en hand. Har ni era händer uppe? Då är ni idioter för jag kan inte se era händer.
Jag fick aldrig höra om blommor och bin. Jag fick höra om sex. Någon berättade till mig hur det fungerade efter många års av funderande och rykten (t.ex att barn kommer från rumpan). Nu vet jag hur det går till så när jag väl får en tjej naken så vet jag teorin bakom det hela.

I filmer, serier och böcker får man ofta höra om folk som ska förklara hur barn kommer till och då använder dom sig utav liknelserna mellan buzzurk och bin som pollinerar blommor. Man jag ser inte den likheten alls. Hur kan man jämföra en kärleksfull akt mellan två personer (lol) med bin som TAR pollen från blommor och sedan sprider den.

1. Kvinnor TAR inte något från män för att sen slänga det på en gräsmattan, det är inte så barn kommer till. (jag vet det nu)

Nu tänker ni "Det är tvärtom, blomman är tjejen och killen är ett bi" vilket leder oss till...

2. Om en man utan tillstånd tar för sig av en kvinna så är det inte längre sex, då är det en olaglig handling.


Det rent tekniska går inte ihop helt enkelt, blommor och bin och bumpin uglies har inget gemensamt.
Om något barn frågar mig så svarar jag med förklaringen som min lille-bror gav till mig när han var 5.

"När en mamma ska få barn så äter hon mycket makaroner med ketchup så att magen blir stor"

Det är iallafall vettigare än blommor och bin.



/A

måndag 26 januari 2009

"Jag måste gå ner i vikt"


Om du någonsin sagt det så behöver du troligen gå ner i vikt, din tjockis. Det som stör mig är att folk inte vet hur man gör det trots att folk har varit smala i miljoner och åter miljoner år.

Folk envisas med att gå på en diet. Dom gör det eftersom dom är dumma i huvudet. Att ändra sin kost är nödvändigt om du heter Ricki Lake Oprah och du bara äter KFC med marshmallows. Men om du äter som en normal människa så är rörelse allt som behövs. Istället för att sitta och titta på tv hela dagarna medans du trycker i dig kinapuffar så kan du testa att gå på en promenad. Inte träna som ett as på Westlings gyms, bara gå en promanad då och då.

Men neeeeeeeeeeej, nooooo, neeeein, folk ska istället börja med någon jävla diet som innebär att dom bara får äta palsternackor. Det gör dom i 1 vecka sen får dom abstinens och käkar upp fem tårtor och en unge från Urugay. Då är det väl faan självklart att du inte går ner i vikt. På sten ålder var alla smala och snygga (se dokumentären 10.000 BC) och dom åt allt dom kunde äta. Skillnaden mot dagens fetton är att dom också rörde på sig när dom t.ex jagade eller lekte kull. Nu finns det till-och-med en stenålders-diet som innebär att man bara äter kött, bär och bark. Då ska man bli smal och hårig.

Det som verkligen stör mig dock är när alla som går på diet ska tjata om det "Nej jag kan inte äta där, jag går på diet", "jag borde inte äta det här, jag går på diet", "kan du sluta slå mig snälla" och annat tjaffs.

Så sluta vara feta, rör på er.

Här länkar jag även till min kompis blogg som innehåller massa träningstips för er som vill bli snygga och smärta som Ralp "Karate Kid" Macchio. http://fitnessdeluxe.blogspot.com/



/A

söndag 25 januari 2009

Uttryck XIV / Expression XIV


This post will be entirely in English because it has come to my attention that about and exactly 30% of our readers are living other countries than Sweden. Not really, but I do dream in English sometimes and that's as true as the statement above.

WWII, The Vietnam "conflict", the French banana war, The ongoing Israel and Palestine conflict, and to think they could've all have been solved with the use of pens. Yes I'm talking about the totally useless expression "The pen is mightier than the sword". How could someone even come up with this? How high do you have to be? A Pen? against...a sword?!

What can you possibly do with a pen? Write on you enemies until they get poisioned by the ink getting absorbed into their skin? Write about them? Make up shitty stories about them so they get filled with self hate and low self esteem and eventually kill themselves? Both these methods would work of course. Hmm maybe the pen isn't so bad after all... Although these are awesome killingmethods they wouldn't stand a chance at the power and reach of the sword. And also let us not forget the coolness factor of the sword. Say you have two superheroes, one with a giant fuckoff sword in his hands and the other one standing with pen ready to write the shit out of everything. Which would you pick to rescue you from getting raped? Yeah see...the pen is useless.


/K

lördag 24 januari 2009

Fashonista

Stefan är en bedragen man, Stefan är en ledsen man.

Jag ogillar när folk blir lurade. Om man blåser ett större företag så finns det alltid försäkringar och oftast en budget för att klara sånt, privatpersoner har oftast inte det.
Jag bryr mig dock inte när folk blir lurade på överdrivet enkla sätt när dom själva försöker blåsa systemet. Stefan här köpte fejk Armani-jackor i plast för att han trodde att han gjorde ett bra köp. Ett tips är att inte köpa saker du inte vet något om. Om du inte handlar Armani kläder vanligtvis så behöver du inte heller köpa det från bakluckan på en bil. Jag brukar inte köpa bindor, Jag har faktiskt aldrig köpt bindor. Om någon kommer fram till mig och säger "Du, jag har ett storpack bindor som du kan få köpa billigt" så tänker inte jag "Bra köp, det måste jag ha" och sen gråter ut i tidningen för att han sålde toa-papper med dubbelhäftande tejp på. Det är helt enkelt inte min bransch.

Så ifall ditt val av mode oftast innebär magväskor och bältesclip till din mobiltelefon så att du kan hänga den på bältet så är kanske Armani ett märke som du inte ens behöver titta på, oavsett om du kan göra ett kap.


Stefan, sverige största fashionista.

Den som har läst artikeln om Stefan kan också se att hans fru direkt upptäckte att jackan var fejk (t.ex så var det en plastpåse med armani-etikett på istället för en jacka i läder). Stefans fru borde istället vara den som sköter hushållets klädinköp. Ifall Stefan hade titta på sin fru och då sagt "Oj faan, det var en jävla miss utav mig, jag borde kanske inte bry mig om att leta fynd i backluckan av bilar och ägna mig åt mina modelltåg istället" så skulle jag inte ha några problem.
Mitt ödmjuka intryck av Stefan är att han inte är en man med stort intresse för mode, att han visste att Armani var ett märke och inte en typ av pizza är imponerande bara det och det skulle jag kunna respektera honom för.

Största problemet för Stefan är att detta inte är en ny scam. Brottet är så gammalt och omskrivet att man till och med skämtar om att köpa saker från bakluckan av en bil. Under Faraonernas tid så åkte bedragare runt med häst och vagn och sålde "äkta" sarkofager billigt eftersom dom var tvugna att bli av med dom innan dom åkte hem till Kairo. Det finns väggristningar av ledsna egyptier som håller upp en tygkasse istället för en sarkofag i terrakotta och gråter ut om att de blivit lurade.

Folk har försökt "lura" mig också. Jag minns när jag var inne i stan och en ung kille kom fram till mig och sa "Boss, boss, you want gold?" och höll upp en "guld"-ring med nikemärke på. Jag svarade med att jag inte var hans boss och att jag inte var intresserad.
Att gå ut i Metro och se ledsen ut eftersom man själv var dum nog att gå på en grej som är gammal som gatan och blir omskriven i tidningar varje år är inte acceptabelt enligt mig.


Face of sadness.




/A

fredag 23 januari 2009

Kommentarer

Inte på bild: En glad person

Jag hatar när folk ska kommentera med "first" på bloggar. Jag vet inte riktigt hur deras liv ser ut men om deras liv blir bättre av att skriva "first" så tycker man att dom borde leta efter en hobby.

Nått som jag hatar mer är när folk läser vår blogg MEN INTE KOMMENTERAR! Ja jag pratar med dig och medan jag pratar så skriver jag detta också. Vi har varit borta i fem år, give or take, och nu när vi är igång igen och ni läsare har kommit tillbaka så tycker man att någon kunde lämna något meddelande i stil med "haha, vad roligt", "ooh vad glad jag är att ni är tillbaka", "kan ingen av er komma hem till mig och tillfredsställa mig och mina tjejkompisar som är modeller?" eller "first".

Jag begär inte mycket men ni kan ju faktiskt boosta vårt ego liiiiite och göra oss lite glada. Kanske ta med oss ut på middag någon gång, säga några snälla ord, kanske fråga hur vår dag har varit istället för att sätta er framför tvn med en öl och inte ens märka att vi har en ny frisyr.


/A

torsdag 22 januari 2009

Demonstrationer


En gång i tiden var jag politiskt aktiv. En varm dag i juni var det, sedan dess, not so much. Anyway, jag gick på en demonstration mot att General W. A. Bush skulle komma på besök för ett G8-möte. Jag vet inte varför jag gjorde det men det blev så. Vet ni vad som hände? Jo han kom ändå... Vilket ultimatly bevisar min teori om att demonstrationer är heeelt värdelösa. Demonstrationer är som när man är en grupp människor och frågan om ett kollektivt självmord dyker upp på tapeten. Alla i gruppen säger ja medan du försöker att övertyga alla andra om att självmord inte är bra och att man kan dö. Ingen lyssnar på dig, dom har redan bestämt sig, kollektivtsjälvmord blir det, din röst är inte värd shiet och du tvingas ta självmord. DET är som en demonstration. Man går där och skriker, sjunger hejjarramsor, går på rad, spelar kort och bär stora flaggor till vilken nytta? De som bestämmer är förmodligen hemma och spelar Wii, General W. A. Bush har inget som helst intresse i människor så vi vet att han inte bryr sig. Nej, är du missnöjd med något så ska du skriva en insändare i din lokala tidning och ingenting annat.


/K